Diabetes
Diabetes är en vanligt förekommande och allvarlig sjukdom, men det finns mycket att göra för patienten. På denna sida kan du läsa mer om diabetes med fokus på insulin. Du kan också hitta informationsmaterial om såväl behandling som information till dina patienter.
För ett friskare liv med diabetes
Långvariga höga blodsockernivåer kan leda till allvarliga hälsoproblem och
globalt bidrar högt blodsocker till 3,4 miljoner dödsfall varje år, en siffra som
Världshälsoorganisationen (WHO) estimerar kommer fördubblas till år 2030.1 Idag har ungefär 10 procent (eller 60 miljoner människor) i Europa diabetes och antalet stiger, främst på grund av ökad fetma, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor och en åldrande befolkning.2
I Sverige är siffrorna lägre än det europeiska genomsnittet, och ungefär 4 procent av vår befolkning (eller 450 000 personer) har diabetes.3
En person med diabetes kan oftast uppnå bra blodsockernivåer och leva ett normalt liv om den har kunskap om sin sjukdom, lever ett hälsosamt liv och får tillgång till rätt behandling.
Sanofi har utvecklat insulinbehandlingar i nära ett sekel och tillhandahåller idag en bred portfölj av läkemedel inom diabetes. Vi arbetar ständigt med att utveckla bättre behandlingar för personer med diabetes och hoppas en dag kunna presentera ett botemedel mot sjukdomen. Här på vår hemsida presentera behandlingar som på olika sätt kan hjälpa din patient med diabetes att få kontroll över sin sjukdom.
- Typ 1-diabetes
- Typ 2-diabetes
- Graviditetsdiabetes
- Sekundär diabetes
- Monogen diabetes
- Ökad törst
- Kissar oftare och stora volymer
- Trötthet
- Viktnedgång
- Luktar aceton ur munnen
- Illamående
- Magont, ibland smärtor liknande blindtarmsinflammation
- Huvudvärk
- Försämrad synskärpa, dimsyn
- Trötthet
- Ökad törst och ökade urinmängder
- Infektioner i urinvägar och klåda i underliv
- Dimsyn
- Diabetes är en progressiv sjukdom där beta-cells-dysfunktionen får allt större betydelse med längre duration1
- Insulin blir allt viktigare med åren1
- Insulin det som sänker blodsockret mest2
- Viktökning och hypoglykemier – störst problem med måltidsinsuliner och "gamla insuliner"3,4
- Moderna insulinsorter ger mindre bekymmer med viktökning och hypoglykemier jämfört med måltidsinsulin och äldre sorters insulin3,4
Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att plasmaglukos är för högt. Diabetes mellitus är en ämnesomsättningssjukdom, det vill säga en störning i kroppens omhändertagande av energi och framför allt glukos. Orsaken till detta är att kroppen inte förmår producera tillräcklig mängd av det livsnödvändiga hormonet insulin.Insulin produceras i cellöar i bukspottkörteln och insöndras därifrån till blodet. När ett fastande plasmaglukos är 7.0 mmol/l (vid minst två tillfällen) innebär det att diagnosen är klar. Hos friska, som inte har diabetes eller ett förstadium till sjukdomen, är glukoshalten i blodet välbalanserad. Produktionen av insulin styrs bland annat av glukoshalten i blodet.Stiger glukosnivån, till exempel efter en måltid när näringsämnena tagits upp från tarmen in i blodet, insöndrar de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln extra insulin. Glukos tas upp av kroppens celler, plasmaglukosnivån sjunker och balansen återställs. Dessa finstämda mekanismer fungerar inte vid diabetes. Men orsakerna till den rubbade balansen är olika för de olika formerna av sjukdomen.
Det finns flera olika huvudtyper av diabetes:
TYP 1-DIABETES Den näst vanligaste formen av diabetes är typ 1-diabetes. Kroppens eget immunsystem, har rubbats så att det angriper vissa av kroppens egna celler. Vid typ 1-diabetes är det de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln som angrips och förstörs. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Bristen på insulin leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger. Typ 1-diabetes måste därför alltid behandlas med insulin.
Vid typ 2-diabetes kan bukspottkörteln fortfarande producera insulin, men mängden räcker inte till för kroppens behov. Insulinkänsligheten i muskel- och fettceller är nedsatt och effekten av det insulin som produceras är inte tillräcklig och fungerar inte helt som den ska.
Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av diabetes. Bakgrunden till diabetes är ett komplicerat samspel mellan både vårt arv och vår miljö. Bland kraftigt överviktiga drabbas ungefär var tredje person av typ 2-diabetes.Förutom att hålla koll på blodtryck och kolesterolnivå, röra sig, äta en bra och balanserad kost och att sluta röka, är läkemedelsbehandling ett viktigt redskap för att få kontroll på blodsockret.
Det är högst individuellt när man behöver börja med tablett- och insulinbehandling vid typ 2-diabetes. I början kan det räcka med att förändra kost och motion, ofta i kombination med tabletter för att hålla blodsockervärdena normala. Men efterhand minskar den egna produktionen av insulin successivt och då avtar också effekten av tabletterna. Man behöver då ta ytterligare ett steg i läkemedelsbehandlingen och börja med insulin. Behandling med insulin är det mest effektiva (förutom kost, motion och viktnedgång) men ibland tar det ändå för lång tid innan insulinbehandling påbörjas.
Det är viktigt att både läkare, diabetessjuksköterska och patienten har en aktiv attityd och inte accepterar höga blodsockervärden. I dag börjar man ofta med insulinbehandling om HbA1c ligger över 52 mmol/mol, trots behandling med livsstilsförändringar och tabletter.
Symtom vid typ 1-diabetes
Symtomen vid insjuknande i typ 1-diabetes brukar vara ganska dramatiska jämfört med symtomen vid typ 2-diabetes. Insjuknandet är vanligast i åldern 5-14 år, men även vuxna kan få typ 1-diabetes.De vanligaste symtomen vid typ 1-diabetes:
Andra symtom (speciellt hos barn) som kan vara tecken på en begynnande typ 1-diabetes är:
Symtom vid typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes utvecklas ofta långsamt och behöver i början inte ge några symtom alls. Eftersom symtomen brukar vara ganska vaga kan man ha typ 2-diabetes en längre tid (ibland under flera år) utan att veta om det. Ofta upptäcks typ 2-diabetes i samband med en hälsokontroll. Tiotusentals personer i Sverige har alltså typ 2-diabetes utan att veta om det.
På sikt börjar symtomen visa sig men de kan vara olika svåra.Vanliga symtom på typ 2-diabetes:
Diabetesdiagnosen är ofta lätt att ställa med hjälp av symtombilden i kombination med blodprov med förhöjt blodsockervärde.
Det främsta målet med all behandling av diabetes är att få en så normal blodsockernivå som möjligt. Maten är en hörnsten i all diabetesbehandling. Diabeteskost är inte någon extrem diet utan vanlig, sund mat.
Typ 1-diabetes måste alltid behandlas med insulin, då de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln inte fungerar längre. Insulinbehandlingen skräddarsys helt efter individuella behov och planeras tillsammans med ett diabetesteam. Behandling av typ 1-diabetes sköts vanligtvis av en diabetesspecialist.
De nationella riktlinjerna för diabetesvården i Sverige publicerades 2015 och 2017 gjordes en ny översyn över dessa. De betonar vikten av att patienter med diabetes ska nå sina målvärden.
Det övergripande behandlingsmålet för patienter med typ 2-diabetes är ett långtidsblodsocker/HbA1c på <52 mmol/mol, men självklart ska det målet anpassas individuellt.
Vid diabetes ökar risken för kärlsjukdom i både små och stora blodkärl vilket bland annat ökar risken för hjärtinfarkt, ögonbottenskador och njurfunktionspåverkan. Studier har däremot visat att risken för diabeteskomplikationer minskar kraftigt när patienten når behandlingsmålet.
48 % når inte HbA1c-mål på 52 mmol/ml4
Insulin behövs fortfarande:
Referenser:
- Kahn, S.E. The relative contributions of insulin resistance and beta-cell dysfunction to the pathophysiology of Type 2 diabetes. Diabetologia 46, 3–19 (2003). https://doi.org/10.1007/s00125-002-1009-0.
- Zaccardi et al. Comparison of glucose-lowering agents after dual therapy failure in type 2 diabetes: A systematic review and network meta-analysis of randomized controlled trials. Diabetes Obes Metab. 2018 Apr;20(4):985-997. doi: 10.1111/dom.13185. Epub 2018 Jan 8. PMID: 29205774.
- Tibaldi JM. Evolution of insulin: from human to analog. Am J Med. 2014 Oct;127(10 Suppl):S25-38. doi: 10.1016/j.amjmed.2014.07.005. PMID: 25282010.
- Rys et al. Systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials comparing efficacy and safety outcomes of insulin glargine with NPH insulin, premixed insulin preparations or with insulin detemir in type 2 diabetes mellitus. Acta Diabetol. 2015 Aug;52(4):649-62. doi: 10.1007/s00592-014-0698-4. Epub 2015 Jan 14. PMID: 25585592; PMCID: PMC4506471.4. NDR.se
